välkommen till 2000talet och bakåt.
vi förstör och förstör. vi går bara framåt i tiden, men bakåt i sinnet. människan vet mer än någonsin om våran miljösituation och alla problem som fortfarande finns till. men vad gör vi? vad händer? jo, vi går bakåt. vi uppför oss som om vi vore grottmänniskor, fast elakare. istället för att 'jag är hungrig, jag går ut och hugger en kamel nu', så är det... 'hm. hur ska jag kunna få folk att nappa på mina produkter(som egentligen inte är mina egna produkter, utan andras liv som jag väljer att utnyttja och sedan kalla det för kött av fin kvalité, betoning på fin kvalité)? hur ska jag kunna tjäna så mycket pengar som möjligt utan att lägga ner så mycket som industrin "förtjänar"? jofan, men vi kör på det. jag köper dom billiga små burarna, för det är bara mina pengar och mitt företag som räknas, konsumenterna av min produkt får aldrig veta vad de stoppar i sig och mmm snart är jag rik, och då får jag min makt och kan ge min älskade man ett par nya kulor och minstingen kan få en ny fin cross som förstör miljön ännu mera. fula jävla pengar, och blåsta människor.
ifall jag hade varit rik, visst, ifall jag nu hade kunnat bli glad av enbart pengarna(vilket jag faktiskt tvekar på att jag kan bli. det är en av många faktorer som krävs, men det är ingen avgörande faktor.), så hade jag aldrig kunnat med att spendera och njuta av fula pengar. svarta pengar. jag hade velat spendera mina pengar med gott samvete, och såklart spenderat dem på andra saker än nya föremål. en matierialiserad värld med överproducerade produkter som inte ens är våra egna.
och det är ett prevelegium att vi har det så bra som vi har det här på jorden(oavsett hur dumt det är, så är det faktiskt så att vi kan välja att blunda inför allt. vi kan flytta till någon tropisk ö någonstans nedanför ekvatorn, och leva med kokosnötter och palmer, överlåta miljöförstörelsen och utnyttjandet av liv och individer till andra.), men varför ska vi hela tiden utnyttja så mycket vi kan? varför nöjer vi oss inte bara med det som vi har? varför måste människor bli maktgalna och pengagalna. makt i sig är väl egentligen en fråga av personlighet och prioriteringar samt miljö(och med det menar jag uppväxt/område och även religion ifall man nu är så dum), men hur jävla snett ska det behöva gå? människan är fan skamlig och jag är trött på det. och det värsta är att jag känner mig alldeles för liten för att kunna göra skillnad. jag står på mig än så länge, jag går min väg och följer mina värderingar. och det viktigaste för mig är att mitt samvete är rent. se till att ditt också blir det.
ifall jag hade varit rik, visst, ifall jag nu hade kunnat bli glad av enbart pengarna(vilket jag faktiskt tvekar på att jag kan bli. det är en av många faktorer som krävs, men det är ingen avgörande faktor.), så hade jag aldrig kunnat med att spendera och njuta av fula pengar. svarta pengar. jag hade velat spendera mina pengar med gott samvete, och såklart spenderat dem på andra saker än nya föremål. en matierialiserad värld med överproducerade produkter som inte ens är våra egna.
och det är ett prevelegium att vi har det så bra som vi har det här på jorden(oavsett hur dumt det är, så är det faktiskt så att vi kan välja att blunda inför allt. vi kan flytta till någon tropisk ö någonstans nedanför ekvatorn, och leva med kokosnötter och palmer, överlåta miljöförstörelsen och utnyttjandet av liv och individer till andra.), men varför ska vi hela tiden utnyttja så mycket vi kan? varför nöjer vi oss inte bara med det som vi har? varför måste människor bli maktgalna och pengagalna. makt i sig är väl egentligen en fråga av personlighet och prioriteringar samt miljö(och med det menar jag uppväxt/område och även religion ifall man nu är så dum), men hur jävla snett ska det behöva gå? människan är fan skamlig och jag är trött på det. och det värsta är att jag känner mig alldeles för liten för att kunna göra skillnad. jag står på mig än så länge, jag går min väg och följer mina värderingar. och det viktigaste för mig är att mitt samvete är rent. se till att ditt också blir det.
D-vitamin finns i solstrålar, klaga på regn istället!
http://www.metro.se/se/article/2008/06/09/14/5434-65/index.xml
jag stöttar en vegansk kost helt ut, men vissa delar av det som sagts är faktiskt sant; man måste vara påläst.
som alla vet behöver kroppen sina ämnen, vitaminer och mineraler för att kunna fungera på det sättet som kroppen förtjänar att göra. men jag förstår faktiskt inte, ifall man nu inte är påläst, hur ska man då kunna stå upp för sin sak fullt ut och utöver det även trycka på sina barn det? visst, bra tänkt, djur har rättigheter och mjölk är äckligt osvosv, men hur ska ditt barn klara sig? barnet litar såklart på dig, du är ju hjälten och den "vuxna"(och därmed vet du bäst), och jag tror knappast ungen klagar och ifrågasätter(särskilt inte eftersom att vegmat är godare). klassen är ute och grillar och hon har soyakorv. "varför har jag sån korv mamma?" och klart som fan att mamman svarar att den är godare, för det är den faktiskt. och mer miljövänlig också för den delen. men på artikeln låter det inte ens som om att hon fick soyakorv, inga ersättningsprodukter. det var att äta eller hålla-käft-och-vara-hungrig, och där kommer mamman in igen och "hon fick väl gå hungrig".
artikeln får veganer att framstå som fånar, det svenska folket kommer dra alla veganer över en kant och få sig ännu ett lyckorus över att dom är har sån tur att just dom sitter med en 90grammare i ena näven. och det är inte första gången som det händer heller. svenskar är fasta i sina äckliga traditioner och rutiner, och sen så kommer miljöfrågan in i bilden igen; varenda svensk säger sig vara miljövän som kämpar och står i med både det ena och det andra och tom. det tredje bara för att. men så tar man en titt på statistik över vart den största procentandelen av miljöförstörelse kommer ifrån. JO, oj, det var visst köttindustrin. dock måste jag ju säga att det främst gäller i USA som har så grymt stor köttproduktion, men oavsett land; du är köttätare överallt, du är inte så jävla miljömedveten som du tror dig vara. och det stör jag mig på, förändringar kan visst leda till något sämre, men oftast så mognar man som person och utvecklas psykiskt oavsett om slutresultatet på förändringen är till det negativa eller positiva. se positivt åt förändring! det kan räcka med att byta ut 2-3måltider i veckan till vegetariskt.
och det är inte konstigt att man som vegan i dagens läge måste försvara sig själv för det man väljer att inte ha på sin tallrik.
over and out, penisinlägg
jag stöttar en vegansk kost helt ut, men vissa delar av det som sagts är faktiskt sant; man måste vara påläst.
som alla vet behöver kroppen sina ämnen, vitaminer och mineraler för att kunna fungera på det sättet som kroppen förtjänar att göra. men jag förstår faktiskt inte, ifall man nu inte är påläst, hur ska man då kunna stå upp för sin sak fullt ut och utöver det även trycka på sina barn det? visst, bra tänkt, djur har rättigheter och mjölk är äckligt osvosv, men hur ska ditt barn klara sig? barnet litar såklart på dig, du är ju hjälten och den "vuxna"(och därmed vet du bäst), och jag tror knappast ungen klagar och ifrågasätter(särskilt inte eftersom att vegmat är godare). klassen är ute och grillar och hon har soyakorv. "varför har jag sån korv mamma?" och klart som fan att mamman svarar att den är godare, för det är den faktiskt. och mer miljövänlig också för den delen. men på artikeln låter det inte ens som om att hon fick soyakorv, inga ersättningsprodukter. det var att äta eller hålla-käft-och-vara-hungrig, och där kommer mamman in igen och "hon fick väl gå hungrig".
artikeln får veganer att framstå som fånar, det svenska folket kommer dra alla veganer över en kant och få sig ännu ett lyckorus över att dom är har sån tur att just dom sitter med en 90grammare i ena näven. och det är inte första gången som det händer heller. svenskar är fasta i sina äckliga traditioner och rutiner, och sen så kommer miljöfrågan in i bilden igen; varenda svensk säger sig vara miljövän som kämpar och står i med både det ena och det andra och tom. det tredje bara för att. men så tar man en titt på statistik över vart den största procentandelen av miljöförstörelse kommer ifrån. JO, oj, det var visst köttindustrin. dock måste jag ju säga att det främst gäller i USA som har så grymt stor köttproduktion, men oavsett land; du är köttätare överallt, du är inte så jävla miljömedveten som du tror dig vara. och det stör jag mig på, förändringar kan visst leda till något sämre, men oftast så mognar man som person och utvecklas psykiskt oavsett om slutresultatet på förändringen är till det negativa eller positiva. se positivt åt förändring! det kan räcka med att byta ut 2-3måltider i veckan till vegetariskt.
och det är inte konstigt att man som vegan i dagens läge måste försvara sig själv för det man väljer att inte ha på sin tallrik.
over and out, penisinlägg
give up the ghost
WE KILLED IT stars lead the way home then the sidewalks ending
and I don't recall why we're still pretending
turn myself in for crimes I didn't commit
i needed to feel truly innocent
there was a song and I forget the name of it
it seemed sincere and this is kind of how it went
"it's one of those nights when you're
not sure who the real you is anymore"
generations can be whatever they want to
it's mid-afternoon and I'll be leaving soon
survivors are few and far between,
between two parked cars headed for anywhere
cause anywhere is better than here
and in the ride, I become aware I'm probably not going anywhere
we are so conditioned to fall
it's sad; the song of the year is still nothing at all.
sådär, då var första inlägget lagt och det känns lika bra som när jag hade min andra blogg.
dock har jag det på känn att denna kommer vara ännu mera fylld med åsikter och skitsnack! enjoy.
and I don't recall why we're still pretending
turn myself in for crimes I didn't commit
i needed to feel truly innocent
there was a song and I forget the name of it
it seemed sincere and this is kind of how it went
"it's one of those nights when you're
not sure who the real you is anymore"
generations can be whatever they want to
it's mid-afternoon and I'll be leaving soon
survivors are few and far between,
between two parked cars headed for anywhere
cause anywhere is better than here
and in the ride, I become aware I'm probably not going anywhere
we are so conditioned to fall
it's sad; the song of the year is still nothing at all.
sådär, då var första inlägget lagt och det känns lika bra som när jag hade min andra blogg.
dock har jag det på känn att denna kommer vara ännu mera fylld med åsikter och skitsnack! enjoy.
